Syftet med denna studie är att undersöka hur elever samtalar när de möter en uppgift som syftar till att öva deras förmåga att använda ett naturvetenskapligt arbetssätt. Undersökningen genomfördes genom att fyra grupper om två elever fick en uppgift där de formulerade frågeställningar kring en isballong (en frusen vattenballong). Samtalen spelades in på band. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hjälp av en praktisk epistemologisk analys utifrån tre olika kategorier: samtal inom diskursen, samtal om diskursen och samtal utanför diskursen. Resultatet av undersökningen visar att de flesta eleverna har, trots att de har ringa eller ingen erfarenhet av att arbeta med natruvetenskapligt arbetssätt, ganska lätt att ta till sig uppgiften.

Symboler har alltid varit en viktig del av matematik, därför är det inte konstigt att kunskaperom symbolspråket behövs för att uppnå en full förståelse av ämnet. Den här studiensyftar därför på att utreda användningen av det symboliska språket i den svenska gymnasialaundervisningen ur ett språkvetenskapligt perspektiv. Empirin till det här arbetetbestår av 52 elevlösningar till ett test i matematik samt transkribering av en parintervju.Det insamlade materialet har analyserats utifrån teorier om den metalingvistiska medvetenhetensamt symbolernas semiotiska och epistemologiska funktioner. Det matematiskasymbolspråkets roll i styrdokumenten har också belysts i det här arbetet. Från elevernasfel i testet var det möjligt att åskådliggöra vikten av den metalingvistiska medvetenhetenoch den semiotiska medlingen i algebrainlärningen.

Detta examensarbete syftade till att studera meningsskapandet i mötet mellan elever i skolår nio och en text ur deras lärobok i fysik. Arbetet utgick från ett pragmatiskt perspektiv och prövade praktisk epistemologisk analys, PEA, för att angripa den meningsskapande processen i detta möte. Det prövade angreppssättet PEA styrde metoden då analysen utgick från en pågående aktivitet, i detta fall mötet mellan elev och en lärobokstext i fysik. Mötet spelades in och observerades för att transkriberas och analyseras. Tydligt framkom att de meningar som skapades hos eleverna påverkades av lärobokens erbjudna innehåll.

En möbel som har ett tydligt program, en tydlig funktion kan vara begränsande. I min metod har jag utgått ifrån en möbel och förbisett dess program för att vidga mitt sökfa?lt när jag har gjort om den. Jag har sett begreppen funktion, upplevd funktion och materiell funktion som värden som går att höja eller sänka. Möbelns nätverk av komponenter har tillåtits bli instabilt för en stund, för att sedan se till helheten och göra nätverket stabilt åter igen - programmet får komma tillbaka men med en ny gestaltning..

Studien är en kvalitativt inriktad undersökning omfattande sex intervjuer med studenter och alumni vid ett lärosäte i södra halvan av Sverige, som har till syfte att identifiera och beskriva faktorer som gör arbetsgivare attraktiva för gruppen lärarstudenter. Frågeställningarna rör i första hand identifiering av betydelsefulla faktorer i valet av arbetsgivare. Forskningsprocessen har i stora delar varit induktiv och de teoretiska analysverktygen har därför valts sedan det empiriska materialet redan framkallats. Som utgångspunkt för den teoretiska analysen har använts epistemologisk identitetsteori (Demerath), psykologiska kontrakt (Rousseau) och pragmatisk rationalism (Hodkinson & Sparkes). Delar av den teoretiska analysen har gjorts utifrån Bourdieus teorier om habitus och sociala strukturer.

I uppsatsen föreslås, undersöks och problematiseras ett möjligt sätt att definiera begreppet "retorisk funktion"..

Bakgrund:Företagsförvärvochdessomkringliggandeaktiviteterärettfenomensombeskrivitsienmängdtidigarestudier.M&Aharalltmerkommitattutvecklastillettstrategisktverktygföricke-­?organisktillväxtochmångaföretagharvaltattbildainternafunktionerföratthanteradetta.InomABBfinnsjustensådanfunktion,vilkenbildadesår2000ochsomdärefterkontinuerligtexpanderat.Dennafunktiongenomföraktivtenmängdförvärvårligenochinvesterademellanår2008och2010tvåmiljarderdollarpåförvärvochsammanslagningarvilketleddetill24nyabolaginomkoncernen.Syfte:SyftetmedstudienärattbidramedennärgåendeochexplorativobservationavenfunktioninomABBsomuteslutandesysslarmedattorganiseraochgenomföraM&A.HurorganiserarochgenomförM&A-­?funktionensinaföretagsförvärvochvarförharABBvaltatthaeninternM&A-­?funktionnärforskningenpekarpåattmerpartenavallaförvärvärvärdeförstörandeärdefrågeställningarsomstudienutgårfrån.Avgränsningar:UppsatsenstuderarnärgåendeM&A-­?funktioneninomABB,mengöringajämförelsermedandraföretagvarförhelleringagenerellaslutsatseromhurenM&A-­?funktionorganiseraskandras.Någraslutsatseromhurmycketvärdeförvärvenskaparföraktieägarnakanhellerintedrasdåensådanansatshadekrävtendjupareanalysavettellerfleraförvärvadeföretagochaktiekursenspåverkanavandraomständigheter.Metod:UppsatsenärenkvalitativfallstudiepåABB:sinternaM&A-­?funktion.Uppsatsenhartagitformenavenbådedeskriptivochexplorativansats.DenempiriskastudienbaseraspåfempersonligaintervjuermedpersoneranställdainomABB:sM&A-­?funktioniZürich.Empirinharsedananalyseratsutifråndetframtagnateoretiskaramverketiuppsatsen.Slutsats:ArbetetmedattgenomföraettföretagsförvärvärinomABBorganiseratviaenindelningitreolikafaser;strategi-­?,transaktions-­?ochintegreringsfas.Idetvåinledandefasernafinnsinstitutionaliseradeprocesserochrutinersomförenklarmöjlighetenattbibehålladendynamiskaförmågasombeskrivsilitteraturenochsomenligtförfattarnaansesavgörandeförattkunnavarieramellanrutinmässigtbeteendeochadhoc-­?beteende.Dennaförmågasaknasdockiintegreringsfasensominulägetärstarktutprägladavettadhoc-­?beteende.FörattlyckasmedstrateginattnåtillväxtviaförvärvsåkrävsdetattettföretaghareninternochbeståendeM&A-­?funktionsompåregelbundenbasisgenomförförvärv.DettaförattinomfunktionenlyckasbyggauppdenerfarenhetochtaframderamverksomärnyckelfaktorerförM&A-­?projektensframgång.Förslagpåvidareforskning:FörfattarnatyckerattdetvoreintressantattstuderahurABB:saktieägarvärdeharpåverkatsavalladeförvärvsomgenomförtssedanfunktionensbildandeår2000.IntressantvoreävenattstuderavilkaskillnadersomfinnsmellanABB:sochandraföretagstillvägagångssättunderenförvärvsprocess..

I två oberoende studier undersöktes om experter och noviser skiljer sig iuppfattningen om sin egen okunskap, men också om hur mycket som äroutforskat, inom ett givet ämnesområde. Deltagarnas kunskapssyn ochtankestil studerades med två epistemologiska skalor. Totalt deltog 380experter och 401 noviser verksamma inom ämnesområdena fysik, historia,medicin och psykologi. Resultaten visar att noviserna upplever en störreokunskap inom det egna ämnesområdet än experterna. Vid bedömning avhur mycket som är outforskat inom respektive område fanns däremot ingenskillnad mellan experter och noviser.

Syftet med detta arbete är att redogöra för hur pedagoger ser på barnbokens funktion i förskolans verksamhet. Med detta avser vi undersöka vilka funktioner pedagoger anser att barnboken har samt hur de resonerar kring dessa funktioner. Den problemformulering vi utgår ifrån är: Hur talar pedagoger om barnbokens funktion i förskolans verksamhet? I arbetet använder vi oss av kvalitativa intervjuer och i undersökningen deltar sex pedagoger från olika förskolor. I vår analys söker vi efter mönster, likheter och skillnader i hur pedagoger talar om barnbokens funktion i förskolans verksamhet.

Denna essä är en ontologisk och epistemologisk undersökning av bland annat etiska och medvetandefilosofiska implikationer av en konsekvent fysikalistisk hållning. I detta kontrasteras mot en transcendentalistisk hållning, som den av T. M. Scanlon, den skeptiska empirismen av David Hume, reciprokt baserade moraliska system (e.g. J. L.

Arbetet behandlar idrotts- och evenemangsarenors lämpliga lokalisering i staden i förhållande till dess funktioner och effekter..

Syftet med denna studie är att undersöka vad skolans personal uppfattar vara skolans sociala funktion. Vi har i vår studie kommit fram till att styrdokument, litteratur och forskning visar att skolans sociala funktion är en både omfattande och viktig del i skolans vardagspraktik. Den berör aspekter som fostran, lärande och mänskliga relationer samt samverkan mellan hem, skola och elevhälsa. Detta stämmer till stor del överens med vad våra respondenters uppfattning och upplevelser gällande skolans sociala arbete. Men samtidigt uttrycker flera av respondenterna en osäkerhet om vad den sociala funktionen innebär i praktiken, vad som står i aktuella styrdokument, vad en social funktion kan eller ska innehålla och hur mycket tid det sociala arbetet får ta irelation till de kunskapsmål som ska uppnås..

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka normer om funktion och funktionsnedsättning som reglerar när, var och hur personer med icke-synliga funktionsnedsättningar upplever att de kan passera som icke-funktionsnedsatta. Författaren analyserar förståelser av passering hos personer med icke-synliga funktionsnedsättningar utifrån en intersektionell förståelse av funktion, kön och genus. Med hjälp av transteoretiska tankar kring passering som praktik finner författaren flera likheter mellan hur tillfällen till passering skapas och förstås hos personer med funktionsnedsättningar och transpersoner både i en social och medicinsk kontext..

Läxor är en av skolans mest etablerade traditioner. Syftet med denna studie handlar om läxorna och deras funktion.  Varför finns läxor? Vilken funktion fyller arbetet med hemuppgifter i dagens skola? I denna studie försöker vi få svar på några av våra frågor angående läxorna och deras funktion. Intervjuerna visar lärarnas medvetenhet angående vad som står i läroplanen.

Syftet med studien är att se vad barn har för uppfattningar om människokroppen och hur ser vi ut på insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjärtat fungerar. Kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lär sig beror på intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig än hjärtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrån barnens intresse vill också barnen lära sig..